Arkadien

Arkadien

Arkadien (grekiska Αρκαδία, ArkadĂ­a) Ă€r bĂ„de ett antikt landskap och en nutida prefektur pĂ„ halvön Peloponnesos i Grekland. Den nutida prefekturen har en yta pĂ„ 4 419 kmÂČ och ett invĂ„narantal pĂ„ 100 611 (2005). Huvudstaden Ă€r Tripoli.
Landskapet Arkadien Àr berömt sedan före antiken och brukar beskrivas som ett idylliskt och ursprungligt landskap oförstört av civilisationens krav. Det har förekommit i s.k. arkadisk poesi eller herdediktning under flera tusen Är. Senare skalder, i synnerhet författare av herdekvÀden under renÀssansen, har prisat Arkadien som ett hem för paradisisk oskuld och stilla lycka. Floden Alfeios flyter genom landskapet.

Arkadien förblev under förhistorisk tid pÄ grund av sin otillgÀnglighet oberört av den doriska vandringen. Landskapet var bland annat det enda pÄ Peloponnesos som efter dorernas ankomst behöll den östgrekiska dialekten.[1] Befolkningen hade sedan urminnes tid varit bosatt dÀr och anses ha varit av pelasgiskt ursprung. Dyrkan av gudarna Hermes och Pan var inhemsk hos dem. Bland landskapets stÀder var de viktigaste Tegea och Mantineia, som ofta lÄg i konflikt med varandra[1].
Under antiken bestod Arkadien av ett betydligt antal smĂ€rre republiker, som dock aldrig sammanslöt sig till ett fast förbund, varför folket inte heller spelade nĂ„gon historisk roll. Dorerna i Lakonien försökte pĂ„ 500-talet f.Kr. erövra landet. Tegea försvarade dess oberoende en tid, men Ă„r 550 f.Kr. kom landet under Spartas hegemoni och tillhörde sedan det peloponnesiska förbundet fram till slaget vid Leuktra 371 f.Kr.[1] För att hĂ„lla Sparta stĂ„ngen försökte Alkibiades under det peloponnesiska kriget förena Arkadiens stĂ€der till ett motförbund, men Tegeas och Mantineias rivalitet hindrade honom frĂ„n att lyckas. År 418 f.Kr. stod det första slaget vid Mantineia, i vilket Argos och Aten besegrades av Sparta.[1]
Thebanen Epameinondas försök att göra Arkadien till en fast sammansluten förbundsstat för att skapa en rival till Sparta hade inte nÄgon större framgÄng. En ny huvudstad, Megalopolis, byggdes upp mellan Ären 371 och 368, och ett arkadiskt förbund bildades,[1] men efter att det besegrats i ett slag mot spartanerna 368 f.Kr. föll Àven det samman.[2] Epameinondas sjÀlv stupade i det andra slaget vid Mantineia 362 f.Kr.
Sedermera kom Arkadien under Makedoniens vÀlde, ingick 229 f.Kr. i akeiska förbundet och föll 146 f.Kr. i romarnas hÀnder. DÀrefter led det av goternas invasion. Under medeltiden invandrade mÄnga slaver och albaner i omrÄdet.

Denna artikel omfattas av GNU Free Documentation License (GNU FDL). Den använder sig av material frćn Wikipediaartikeln "Arkadien".


Se också 2 andra artiklar angående Arkadien:

Fritiof i Arkadien,  Lilla Essingen,  





 
Till sidans början

Slumpmässig visa

Ett fikontrÀd pÄ slaggströdd Àng
och sotarn med sitt lod
det minner mig uti Provence
om Karlfeldts heta blod.
Det brann dÀr oppi Dalarna
som eldat av bourgogne,
sjÀlv liknade han karlarna
hÀr sunnanÄt - en Dalarnas,
en senfödd bondesalarnas
Monsieur Bertrand de Born.

Vals i Provence

Evert Taube. Livet som konst - konsten som liv av Mikael Timm
Evert Taube. Livet som konst - konsten som liv av Mikael Timm
Läs mera
Ćterkomst av Evert Taube
Ćterkomst av Evert Taube
Läs mera
Till Bords Med Evert Taube Av Jesper Taube, Petter Karlsson
Till Bords Med Evert Taube av Jesper Taube, Petter Karlsson
Läs mera