Grundad 1892 av dramatenaktören Axel Hultman och förknippades sedan 1912 med Håtö Svansar utanför Håtövikens mynning ett par distansminuter norr om Furusund, där Pelarorden hade sitt årliga möte den första söndagen i juli.

Syfte är att ”sprida vänskap, kamratskap och förståelse mellan de svenske män, som plöjer skärgårdens böljor, känna dess farvatten och älska dess natur”.

Sammanträde hålls numera vart tredje år på Storskär i Norrpada skärgård som har inköpts av orden.

Albert Engström utsågs ordensskald 1908 och innehade detta viktiga värv ända fram till sin död 1940.

"Vattenståndet är lågt och vi besluta oss för att inspektera Svansrumpan, ty man kan gå över sundet om man hoppar på stenarna och inte väntar för länge på den mjuka vassbeklädda lerbädden. Här äro askarna ännu mera fantastiska och uråldriga. Ekar och lindar trängas med gran, en och törne. Här är urskog och paradis. Här sammanträder en gång om året Den Oomkullrunkliga Pelarorden för att begå sina originella mysterier. Här är talarstolen, från vilken hövdingen fäller visa domar. Här trivdes Anders Zorn och tog gubbarnas hjärtan med storm. Och man påstår falskeligen att jag här engång somnat i en myrstack. Men det sägs mycket lögner i denna eländiga värld.

Här har jag verkligen lärt känna eliten av vår skärgårdsbefolkning, de flesta av bröderna grånade och brynta av ålder, reumatism, sol och vind, stela i armarna så att de knappast kunnat göra Det Heliga Pelartecknet, men var lugn för att de kunnat hålla i en rorkult och ta upp sina fiskbragder i rykande storm, arbetande med händer och tänder, om det gäller. Här är urskog och paradis - jag upprepar det."

Ur "Adel, präster, smugglare, bönder" av ordensskalden Albert Engström.

När Evert Taube skulle väljas in i orden 1931 "togs han till fånga" och släpptes inte förrän han skrivit en visa om "den stockholmska skärgården och Roslagens högsommarluft och småningom allt dunklare julinätter". på begäran av Hövdingen Albert Engström.

Taube skrev då Calle Schevens vals